Någon att prata med bok

#iksdagenval4 Milaw Kampanjar i Örebro

2020.06.09 01:56 mincoder #iksdagenval4 Milaw Kampanjar i Örebro

#iksdagenval4 Milaw Kampanjar i Örebro
Denna dag kampanjar Milaw Gekos i Örebro län, genom en busstur. Denna busstur börjar i Lindesberg, drar sig söderut till Örebro stad och slutar i Kumla. Först så börjar Milaw med en korvätartävling i Lindesberg, där även Ossian Saul och Malin Graan. Media följer med för att observera spektaklet av en statsminister, en miljöminister och en riksdagsledamot som försöker äta så många korvar så snabbt som möjligt.
Milaw börjar:
Idag så börjar vi denna kampanjdag lite annorlunda. Idag så samlas vi för att göra en korvätartävling. Det är en tävling där den som kan äta flest korvar på 15 minuter vinner. Och priset för denna vinst är att det Socialdemokratiska partiet ger 500 kr till ett välgörande ändamål av vinnarens val. Då kanske man frågar sig, varför ägnar ni er åt denna väldigt löjliga kampanjaktivitet? Jo, för att den är mindre löjlig än högerblockets ekonomiska politik. I en korvätartävling så finns det en vinnare, men det finns ingen vinnare när staten försätter sig i så stor skuld att det blir ekonomisk kris. Med det så vill jag börja detta korväteri.
Den lokala Socialdemokratiska ordföranden tar mikrofonen:
Tävlingen börjar. Ossian går starkt nu i början. På 4 minuter äter han en stor korv, äter en till korv och ytterliggare en korv. Malin och Milaw går svagt, och har svårt att inse det här är en tävling. Men oj oj oj! Någonting händer! Milaw börjar äta mer och mer korv. Hon bara stoppar en massa korvar i munnen på en gång och tuggar. Nu så står det:
Malin: 2
Milaw: 6
Ossian: 4
Korväteriet fortsätter. Men oj! Ännu en tvist, Milaw har börjat må illa efter att ha ätit 6 korvar så snabbt och måste ta en paus. Ossian saktar också ner och tar lite av en paus, han har trots allt också ätit i en väldigt väldigt snabb takt. Trots hennes långsamma takt så går det bra för Malin, hon har nästan hunnit ikap Milaw. Medans Ossian än igen återhämtar sig. Nu har det gått 10 minuter. Nu står det:
Malin: 6
Milaw: 7
Ossian: 5
Det är jämt och väldigt spännande! Malin bara fortsätter på! I jämn takt tar hon det. Hon äter korv efter korv efter korv. Men oj oj oj! Milaw och Ossian gör en sista push att försöka vinna! Dom bara proppar i sig korvar! Men Malin fortsätter på ändå, stadigt och säkert. Tick tock tick tock. Heja heja heja!
Då har vi ett resultat!
Ossian: 7
Milaw: 8
Malin: 9
Grattis Malin! Du har vunnit tävlingen!
Malin skriker ut:
Wooooohooooo! Då väljer jag att ge mina 500 kr till läkare utan gränser.
Malin halvt svimmar av att ha ätit så mycket korv och ordföranden tar över:
Tack så mycket allesammans för att ni har deltagit i detta evenemang! Och bara som en påminnelse, om ni vill ha en regering vars ekonomiska politik inte är lika löjlig som detta evenemang, rösta folkligt, och helst på Socialdemokraterna.
Milaw åker vidare till Örebro, där hon och VPK ledare ska hålla tal.
Hej kamrater!
Vilken härlig sommardag va! Sådana här vill vi har fler av! Fler sommardagar, men också fler dagar av en Socialdemokratisk regering i styre. Sverige har över de senaste året styrts av en Socialdemokratisk regering. En regering som genomfört reform efter reform för ett starkare Sverige.
Men det jar vill prata om idag är ekonomin, ekonomin och jobb. För dessa är några av de viktigaste frågorna i Svensk politik. Det är dessa frågor som handlar om hur hög lön du har, ifall du kommer kunna sätta mat på bordet för din familj och om ifall dina barn ska kunna flytta ut i tid. Det är dessa frågor vi Socialdemokrater sätter i princip högst upp på agendan och över de senaste två mandatperioder så har dessa saker stått högt upp på agendan. Vi har investerat i småföretag och skapat många jobb inom välfärd och byggsektorn. Vi har också säkerställt stora överskott i Sveriges offentliga finanser och garanterat hållbarhet och långsiktighet för Sveriges statsfinanser. Något vi vill fortsätta med.
Men, det finns en grupp som ställer sig emot oss. Jag talar om högerblocket. Denna grupp bedriver en helt galen ekonomisk politik. En ekonomisk politik där man ska sänka skatten, höja bidragen till kommuner och landsting, satsa 325 miljarder kronor till försvaret, stora statliga investeringar i kärnkraft, massor av anställningar i skolan, ännu ett jobbskatte avdrag och kostnadsökningar i polisen. Kort och gott så lovar högeralliansen allt till alla.
Alla med en uns av förstående för hur en ekonomi fungerar kommer förstå att det här inte kommer fungera. Men jag vet, Moderaterna kommer påstå att om vi sänker skatten så får vi mer pengar! Dom vill att vi ska ignorera alla gånger då detta har mislyckats, RUT, jobbskatteavdragen, etc. Men, men men! Även om vi lyssnar på de mest marknads extrema marknadsextrema så tror ingen att vi kommer kunna få 325 miljarder extra från skattesänkningar, än mindre ytterliggare de pengar som krävs för alla andra reformer på den extrema önskelista högern lägger fram. Vi Socialdemokrater har realistiska mål, och vi har det ekonomiska tänket för att se till att dom kan finansieras.
Vi Socialdemokrater vill över den kommande mandatperioden ytterliggare anställa i offentlig sektor över den kommande mandatperioden. Vi vill både anställa inom välfärden, så vi får fler lärare, läkare och socialarbetare. Vi vill också anställa fler människor i samhällsbyggande arbeten. Vi vill anställa fler bostadsbyggare, fler rälsbyggare och fler fibernätsbyggare.
Eftersom för varje individ vi anställer så skapar vi inte bara ett jobb för den individen, utan vi skapar jobb för den som odlar denna individs mat. Vi skapar jobb för den som bygger individens bil. Vi skapar jobb för den som formar individens kaffekopp och den som skapar de datorspel som individen spelar. Genom social anställning så skapar vi en dominoeffekt av jobb. Det är så vi minskar arbetslösheten genom att stärka samhället.
Nu står ni inför ett val, finansiell kris, eller ett samhälle där alla sätts i arbete, högern eller vänstern. Tack. Nu lämnar jag över till våra kamrater i VPK.
VPK ledaren tar över:
Ett riksdagsval står framför oss, och ett väldigt spännande sådant. Förra valet var en jordskredsseger för den svenska vänstern, men under mandatperioden har högern vaknat igen och vuxit sig starkare än någonsin. Nya partier har kommit och gått, vuxit sig starkare eller tappat fäste, partier har slagits ihop, och partier har splittrats. Det har varit en turbulent mandatperiod för oss alla, opinionen har svängt vecka för vecka. Motioner och propositioner har debatterats om, det har röstats, motioner och propositioner har blivit avslagna, och antagna. En sak har bestått, och det är De Folkliga. Tillsammans har vi gjort Sverige till ett bättre land, men jag ska inte ta på mig för stor del av den äran. Vi är de som stenhårt bemött högern när de har slängt lögner och felaktiga påståenden omkring sig.
Sverige står inför ett vägval, det sa jag förra valet också, men nu menar jag det verkligen. Vi måste välja, att fortsätta i den riktning vi har drivit Sverige, eller låta högern ta över, och låta skattesänkningar för rika direktörer gå före en fungerande skola för barn. Högern försöker få det här valet att bli ett val om monarkins framtid. Visserligen är detta sant, monarkins framtid kommer att avgöras efter det här valet, men det är också ett knep för högern att vända fokus från det som är viktigt. Högern har ingen politik för vanliga människor, eller ens någon politik överhuvudtaget. I sitt valmanifest lovar M-KS-KD en massa reformer, men presenterar inget sätt att betala för dem. De lovar och lovar och lovar, men hur ska de egentligen finansiera försvarsmakten, som enligt dem ska ha 6% av BNP, samtidigt som man ska ha igång en fungerande välfärd, utan att skära ner i den? Har högern tappat sin logistikansvarig? Det verkar så när man läser M-KD-KS valmanifest. De Folkliga har gett vad vi lovat. En röst för VPK är en röst för handling. En röst på Högeralliansen är en röst för brutna löften.
Jag skulle vilja avsluta med att önska er alla en fortsatt trevlig dag, hoppas att ni sätter er och solar, tar ett glas saft och kanske en bra bok. Det kommer jag göra när jag kommer hem i alla fall. Använd er demokratiska rättighet på valdagen, era släktingar har dött för er rösträtt. Rösta som ert hjärta säger. Mitt hjärta är både rött, och sitter till vänster, så jag vet vart jag röstar!
Tillsammans bygger vi landet. En röst på De Folkliga är en röst för ett jämlikt, ett socialistiskt Sverige. Tillsammans kamrater. Framåt tillsammans!
Milaw åker vidare till Kumla, där hon sätter upp några affischer. Följd av media ger hon förklaringar till alla.
https://preview.redd.it/s536ezt9xr351.jpg?width=3508&format=pjpg&auto=webp&s=bb479829dc3716bf3a2ef49534c0a7a33e689c47
I denna affisch så vill vi tydligt visa vad riskerna är. Grekland gjorde en liknande grej till det höger blocket föreslår. Grekland bedrev en lågskattepolitik som inte höll takt med ökande utgifter. Vilket ledde till en radikal lånekris som krashade ekonomin. Något som skulle kunna hända i Sverige ifall högeralliansen fick igenom det som dom föreslår i sitt valmanifest.
https://preview.redd.it/mue1tge5yr351.jpg?width=3508&format=pjpg&auto=webp&s=32141cca24120bd48bc3fd3853ab2db6683d5247
I denna affisch vill vi förtydliga vår position för hur vi skapar mer jobb. Vi vill skapa mer jobb genom att investera i Sverige, och bygga upp det Svenska samhället. Något som vi redan har gjort och som vi kommer fortsätta med under den kommande mandatperioden. Ett av de bästa sätten att skapa jobb är när man samtidigt bygger hus, infrastruktur och välfärd.
submitted by mincoder to IksdagenValrorelse [link] [comments]


2020.03.17 18:57 FaxDwellerCat Sanningen kom plötsligt

Jag var med om en händelse för en tid sedan.
Jag vaknade upp i min säng en morgon, efter en väldigt bra och hoppfull kväll. Men något kändes annorlunda. Jag pratade kinesiska.
Det var inte så tydligt i början, men ju fler timmar som gick desto mer säker blev jag på att det var kinesiska jag pratade. Vänner, släkt, och människor på gatan pratade också kinesiska med mig. Jag fick intrycket av att många människor var förvånade över att det fanns en man i staden som kunde prata kinesiska, fastän de själva sade det på kinesiska.
Så jag började fråga: "Hur länge har ni kunnat kinesiska?"
Men de tittade förvånat på varandra och sade "vad menar han?". På kinesiska.
Så jag försökte med en annan fråga. "Hur kommer det sig att ni kan kinesiska?"
Nu blev de storögda, och tankarna såg ut att gå. "Jomen det är väl klart att vi kan kinesiska" sade några. "Han har ju alltid pratat kinesiska" sade några andra.
Nu blev jag lite irriterad. "Men ni förstår väl vad jag säger? Varför har ni inte berättat att ni kan kinesiska?"
Mänskorna blev helt ställda. Förstod jag inte det själv? "Måste vi berätta att vi kan kinesiska på kinesiska?" svarade en person, med en försiktig ton.
Jag tyckte att det lät sarkastiskt, och blev mycket upprörd. Jag hade inte bara fått hela min tillvaro vänd upp och ner, men ingen trodde ens på mig; Det kändes som att himlen skulle ha blivit grön, men inte kunna förklara det för någon.
Men jag minns en sak. Jag hade ju börjat läsa den där boken om kinesiska. Men varför kunde jag plötsligt prata kinesiska bara för att jag läste en bok?
Det var svårt att förstå, så jag gick och lade mig tidigt. Och jag vaknade upp igen.
Jag kastade på mig kläderna och gick ut för att lyssna på gatan. Himlen var blå, och alla pratade svenska igen. "Ni hao!" hördes runt hörnet, så jag sprang dit för att kolla vem det var. Det var en skånsk korvgubbe som ropade på några kunder.
"Ni haoväl inte glöumt seinapen?"
Allt kändes som en dröm.
Just som jag skulle vända mig om och gå in igen så såg jag skenet av en rishatt på korvgubbens huvud. Jag tittade förundrat på korvgubben. Korvgubben tittade på mig, och log hjärtligt.
"Jahva bra väeder vie haur ida' vah?"
Jag nickade och log.
Allt var bra igen.
submitted by FaxDwellerCat to swedishproblems [link] [comments]


2019.09.19 13:27 LadyManderly [HPSA] Brevbomben – En synnerligen svensk uppfinning

Terrorism har en anrik historia i Sverige. Från Amalthea-bombaren till Ambassadockupationen i Stockholm. Men idag ska vi prata om det som vi i Sverige gör bäst: uppfinner nya saker! Det kan te sig logiskt att landet som gjort sig internationellt känt över sina arga lappar också är landet där man uppfinner brevbomben. Med det sagt tycker jag inte ni ska spränga ert tvättrum i luften för att grannen under er inte rensar bort luddet. Slappna av, ta en kopp kaffe, och läs en intressant HPSA istället!

Världens första brevbomb

Den 19 Augusti 1904 exploderade världens första brevbomb rakt i händerna på direktör Karl Fredrik Lundin i Stockholm. Lundin hade tagit emot ett paket (som anlände till Svenska Centrifugbolaget, Hamngatan 8 i Stockholm) under gårdagen. När han fick problemet med att få av locket och rykte till lite extra för öppna paketet så smällde det!
Det brakade och skakade våldsamt som vid ett åskslag. Direktören kände sig som träffad av blixten. […] Hans kläder antändes. Det brann i båda kavajärmarna vid händerna, i västen och i skjortan över bröstet. Herr Lundin, som var en ovanligt kraftig man, förlorade, oaktat de oerhörda smärtorna, endast för ett ögonblick besinningen. Personalen hörde honom ropa: - Aj, aj, vem kan ha velat mig så illa? Skaffa en läkare!”
Ovan är citerat detektivchefen Gustaf Lidberg, som skrev en bok om händelsen.
Trots att det inte blev något dödsfall i detta fall, så berodde det nästan mer på tur än något annat. Lundin hade nämligen böjt sig lite åt sidan när han strulade med att få av locket. Hade han stått rakt ovanför paktetet hade han fått sprängladdningen i ansiktet. Smällen var så rejäl att kontoristerna flög ur sina stolar, alla rutorna sprängdes, en mellanvägg pulviriserades och lokalen blev rökfylld så snabbt att somliga till och med hoppade ut genom de nu krossade rutorna (lokalerna låg bara en trappa upp!).
Efter fyra veckors intensivvård var direktör Lundin såpass återställd att han kunde återgå till arbetet.

Utredningen

Hela händelsen blev snabbt döpt till ”den ryska affären”. 1904 var det i tsarryssland som man kastade bomber trots allt, i olika extremistgrupperingar, mot tsaren och hans styre (år 1881 hade Tsar Alexander den II dödats av en bombkastande anarkist, tex!).
Dessutom anlände det ett vykort dagen efter sprängningen som förmodligen inte fick den effekt avsändaren önskat. Den antyddes vara från en arbetare vid Hamra Gård, som Lundin varit förvaltare åt tidigare, när han varit mejerikonsulent åt aktiebolaget Separator. Texten på vykortet verkade dock överdrivet felstavad och polisen ansåg att paketet måste ha skickats från någon i hans vänskapskrets, inte en arg arbetare. Den slutsatsen drog iallafall polisens utredare, förste stadsfiskal Lars Stendahl. Mycket mer än så hände det dock inte i utredningen (Lundins föregångare på företaget var under en kort tid misstänkt, direktör Wahlenius, men han friades snart från alla misstankar).

Den valentinska parfymflaskan

Det dröjde nästan ett helt år, till den fjärde Maj 1905, innan det hände något större i utredningen. Än en gång i Stockholm så exploderade ett paket, dock hann det inte nå sitt mål. Istället exploderade paketet på en brevbärarexpidition efter att personen det var avsett till, hovrättsnotarie Alfred Valentin, inte velat lösa ut sitt paket. Postvaktbetjänterna (vilken titel!) Johan Gottfrid Sundvall och Jakob Bernhard Åsbrink samt brevbärareförmannen Gustaf Nyberg blev alla skadade. Nyberg befann sig över tio steg från explosionen men fick ändå en svår brännskada. Värst sårad av alla blev Sundvall som blev av med tre fingrar på vänster hand och fick glassplitter i ögonen.
Det fanns ytterest få ledtrådar. Ett par brev skrivna på tyska kastade elaka ord mot hovsrättsnotarie Valentin på grund av hans judiska härkomst (han kallades bland annat för den judiska parasiten) och de båda breven hade skickats från Berlin, samma dag som bomben skickats. Den skickades för övrigt i en trälåda som ofta användes för att transportera parfymflaskor, därav smeknamnet ”den valentinska parfymflaskan”. Även dåtidens press var grymma på det här med att ge namn till händelser!
Breven kom från en grupp som kallade sig själva för ”Antisemitischer Verein Berolina”, och de skickades till två stycken olika Stockholmstidningar, Vårt land och Social-Demokraten.
Detektivchefen Gustaf Lidberg (nämd ovan) reste snarast till Berlin. Där kunde han konstatera att
  • Det fanns inte någon organisation med det namnet i Berlin
  • Firman Schröder, som paketet var addresserat från, skickade inte sin parfym i den typen av träcylindrar som använts för bomben
  • Personen som skrivit breven till Social-demokraten och Vårt Land talade alldeles uppenbart inte tyska som modersmål. Breven hade lite grammatikfel i sig!
Med andra ord fick de inte ut någon värdefull information alls efter resan till Berlin. Utredningen fastnade. Ingenting hände och månaderna blev till år...

Storstrejken 1909

Det skulle dröja ända till lördagen den 9 oktober år 1909 (!) innan någonting hände som fick igång utredningen igen. Men först lite bakgrund. Under hösten 1909 var det ett ovanligt hårt politiskt klimat i Sverige, och vi hade nyss gått genom en storstrejk som hette duga (läs mer här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Storstrejken_i_Sverige_1909 ). Dessutom hade Anton Nilsson, med kumpaner, spräng ett stort hål i en båt i Malmö hamn och dödat en samt skadat 23 till individer, för ungefär ett år sedan.
Så, den nionde oktober satte sig John Hammar ned, verkställande direktör i Sveriges allmänna exportförening, för att öppna dagens post. Där fanns ett märkligt paket, en pappcylinder, som var omsluten med en bit papper (som visade sig vara en utriven sida från den anarkistiska tidningen Brand) och John Hammar anade oråd när han försökte dra av locket med den spjärnade emot. Men så rykte han på axlarna och drog till rejält för att få av locket. ”Varför skulle man vilja mig något ont?”
En våldsamt explosion följde. Hammars mustasch och ögonbryn sveddes, hans händer skadades svårt. Han rusade in i det nästliggande rummet och tjöt ”Jag är skjuten!” Exportföreningens utrikeskorrespondent herr Molér tog direkt ett hårt grepp om Hammars handleder för att stoppa blodflödet. Höger tumme och pekfinger hade båda två slitits av. Gustaf Lidberg citeras:
”Trots den starka själsskakningen och trots de intensiva smärtorna bibehöll direktör Hammar ett orubbligt lugn och samtalade utan att ett ögonblick förlora besinningen med de närvarande. […] Nu är ändå högra handen förstörd! Utbrast herr Hammar, icke utan en smärtfylld darrning i rösten.”

Socialdemokraternas domstol, verkställande utskottet

Redan samma morgon som John Hammars fingrar sprängdes av så hade tidningen Dagen mottagit ett brev angående ”fallet Hammar”. Enligt brevet hade Socialdemokraternas domstol äran att meddela detaljer angående detta fall redan nästa dag. Brevet var undertecknat Ziskas.
Socialdemokraternas domstol var sedan tidigare kända. Några veckor tidigare hade samma organisation skickat ett dokument till Aftonbladet, där texten utlovar snabba och rättvisa domar mot det man kallar
”orättvisa arbetsgifvare, samvetslösa ockrare, odjuret och andra bankirer, redaktörer, som skrifva mot bättre vetande för att tjäna kapitalisterna m fl m fl. […] Vi hafva rannsakat, dömt och straffat resp till straff befordrat sådana samhällets brottslingar, hvilka i följd av den skrifna lagens ofullkomlighet ostördt tillåts bedraga och bestjäla den fattige arbetaren och hans hustru och barn, förföra hans döttrar, förorsakade honom och hans familj otaliga lidanden för att själfva i bekvämlighet, lyx, sus och dus frossa af sitt ofätt fångna mammom... Särskildt är vår uppmärksamhet riktad på de samhällets vampyrer och parasiter, som själfva ej deltaga uti det produktiva arbetet men som uppträda som mäklare vid varuutbytet och därvid nedpressa arbetslönerna för att få stoppa en oskälig vinst i egen ficka. […] Vi tro på den undergörande verkan af en bomb då och då. Den reformar hastigt ett uselt kapitalistsamhälle.
Så vem är det som skrev såhär? Är det zombiel från politikdiscorden? Nä, det är en herre som kallar sig Justus Felix. Han påstår sig vara från Socialdemokraternas domstol, verkställande utskottet, som enligt texten har tagit på sig rätten att döma och straffa folk för diverse 'brott'. De hävdar att de arbetat i det fördolda och tagit hand om 87 fall (varav 63 resulterat i fällande dom). Straff varierar från kroppsaga till dödsstraff och två byggmästare, en grosshandlare, en ingenjör, en direktör och en militär sade de ha kommit åt.
Två dagar innan John Hammar öppnade sitt paket fick dessutom Social-demokraten ett brev från Justus Felix, där denne riktar sig till ”Kamrater och Bröder Socialister” och uppmanar läsarna att i möten med likasinnade framföra anklagelser mot de illasinnade.
”Om din sak är god skall du finna, att den tages upp af oss och beifras. Vänta dock ej, att vi skola gifva oss till känna eller att vi ögonblickligen taga uti med saken. Vi äro alltid representerade vid mötena, och i den mån tid och omständigheter tillåta skola vi undersöka saken. Då tiden är mogen, sätta vi oss i förbindelse med meddelaren, som då måste vara beredd lämna klara bevis... Vi tjäna rättvisan, om ock våra vägar och metoder synas ovanliga.”

Ledtrådarna samlas

Som ovan nämt undertecknades ett brev som skickades till tidningen Dagen med namnet Ziskas, vilket skulle visa sig vara ett misstag från bombmannen. Precis som lovat skickades en ny text till samma tidning dagen därefter, som innehöll protokollutdrag från en rättegång mot den ”falske, dubbelspelande, ytterligt dubbelspelande” direktören Hammaren. Han anklagades för att ha pressat ned löner och priser på en mängd svenska produkter, för att sedan kunna sälja dem i utlandet och stoppa allting i egen ficka. Han ”idisslar alltid lögnen att svenska arbetsgifvare betala för mycket till sina arbetare.”
Enligt protokollet döms således Hammar till ”kroppslig aga av svårare art, [nämligen såkallad] handfläkling efter Gustav Malmborgs system […].”
Gustav Malmborg var känd i socialistkretsar och hos polisen, då signaturen förekommit många gånger i ungsocialisternas tidning Brand. Dess redaktör, Hinke Bergegren, var en ökänd agitator. Bland annat förespråkade han våldsam revolution.
”För min del anser jag småmord vara alldeles utmärkta, och sådana attentat sätta skräck i de härskande i samhället. Vi skola ingjuta det gift, som heter hat, så att vi blir mogna för vilket våld som helst.”
Polisen var dock inte helt sålda på att Bergegren skulle vara den skyldiga. Själv påpekade han att det inte vore särskilt begåvat av en ungsocialist att rulla in bomben i papper från hans egen tidning. Attentaten (som genast länkades samman av polisen, trots de många åren mellan dem) ansågs dessutom ha kostat alldeles för mycket för en ungsocialist för att tricksa ihop. När han fick se en bit av bomben (låt oss säga att polisarbete i början på nittohundratalet var lite... annorlunda) sa han att han inte trodde att någon av hans ”egna gossar” kunde tillverka något så nätt. Nä, det här var helt klart gjort av någon ”överklassare”.
Han gav dessutom en liten politisk insikt till Stockholmspolisen. En revolutionär ungsocialist värd sitt namn skulle ALDRIG döpa sin revolutionära domstol till Socialdemokraternas domstol, som man ju ansåg hade övergett arbetarna och sprungit med böjd rygg och mössan i hand till de rika och de etablerade. Sprickan mellan socialdemokrater och revolutionära element var avgrundsdjup redan då.
Gustav Malmborg förklarade å sin sida att han inte hade någon kännedom om någon Ziskas eller Justus Felix. Spåret om socialistiska revolutionärer var iskallt.

En penna i Göteborg

På samma dag som bomben mottogs i Stockholm av John Hammar hade en kollega till honom i Göteborg, överdirektör Johan Sjöholm, utsatts för ett liknande attent. Hans son hade i faderns frånvaro börjat öppna faderns paket (som antyddes vara en fin gammal penna som han lånat ut till en bekant) och fattat misstanke när han såg en konstig liten tråd i paketet, som satt fast i en järnflaska. Han tog med sig hela rasket och tänkte gå till polisen med det, men lyckades på någon vänster tappa dem på vägen (!).
Paketet hittades till sist av en liten pojke vid namn Karl Oskar vid Lindholmens brygga. Han knackade hårt på det, varvid ett vitt pulver och några små fyrkantiga bitar ramlade ut tillsammans med en massa andra små föremål. När inget mer spännande hände lade han ned allting i flaskan igen och gick med det till polisen. Det får nog anses vara mirakulöst att Karl Oskar inte skadades svårt. Att paketet var intakt hjälpte dock polisen väldigt mycket i deras undersökning, men ingenting hjälpte mer än bombmannens egna fatala misstag.
Han skickade nämligen ett nytt brev, än en gång signerat av Ziskas. En överingenjör vid namn Alf Larsson vid Liljeholmens Stearinfabrik i Stockholm fann påfallande likheter mellan Ziskas signaturen och de handskrivna breven han hade med en gammal bekant, filosofie doktor Martin Ekenberg, affärsman bosatt i London. Efter att ha studerat dem noga sökte han upp polisen.

Bombmannen

Martin Birger Natanael Ekenberg var född i Töreboda år 1870. Han kom från en liten familj med ett par misslyckade affärsrörelser i ryggen (fadern var försäljare, diversehandlare, hotellägare, modern var 'sanndrömerska'). Martin började utbilda sig till kemist och kom tillsist in på Tekniska högskolan i Stockholm, där det gick mycket bra för honom, tills han blev påkommen med ett fuska. Han lyckades senare komma in på Immanuel Kants gamla skola i Königsberg där han gjorde bra ifrån sig med en studie om mätningen av fetthalt i mjölk.
I ett försök att göra en gigantisk post något kortare kan vi summera det som att han ofta hade storslagna idéer, bristande finanser och en förmåga att misslyckas med sina projekt (som han ofta presenterade för Laval och Separator). Folk som stått emot honom under hans professionalla karriär mindes han med stort hat. Direktör Lundin sköt ned en av hans projekt med en experimentiell fabrik för att en ny metod att bestämma just fetthalten i mjölk. Vid en fabrik för raffinering av fiskolja i Hamburg sköts hans projekt ned av firman Hammar & Co. Fler misslyckade och dyra satsningar följde (även om han också röjde framgångar, tex. fick han Teknologiska föreningens Polhemspris för sina uppfinningar vad det gällde konservering av fisk.)
Ett av hans största projekt var att utveckla en maskin som kunde framställa torrmjölk, ett vitt pulver, som skulle vara enklare och ha längre levnadstid än flytande mjölk, och således kunna transporteras jorden runt med enkelhet. En ingenjör vid namn Carl Lundström var intresserad, tills direktör Karl Fredkrik Lundin (som mottog den första bomben), avrådde honom från att investera. Han beskrev Martin Ekenberg som ”den största djävul som kan tänkas”. Två veckor efter att Lundström meddelat Ekenberg att han drog sig ur, mottog Lundin världens första brevbomb. Lustigt nog erkände Ekenberg till bomben vid en sociotetsträff, som ett skämt. ”Det sägs att det är jag, men bakgrunden är bara fruntimmersförhållanden.”
Ekenberg var excentrisk och slösaktig, men passade bra in i Londons kulturella och ekonomiska elit (han levde på otroligt mycket lån och falska löften). En häktningsorder skickades från Sverige till London bara några dagar efter den sista bomben och Ekenberg arresterades i mitten på Oktober. Han tog det först med stor ro och skämtade om det, innan han plötsligt kollapsade och lades in på en anstalt för sinnesvård. Han sattes i Brixtons fängelse så fort han återhämtat sig något och satt där i några månader i väntan på utredningen, innan han dog, vid fyrtio års ålder, av ett plötsligt slaganfall, i Februari 1910.
I hans bostad stadsdelen Clapham i London fann de utsända svenska polismännen ingredienser för bomber, ett litet tryckeri (med handpress för olika stilsorter), den andra delen av den sönderrivna tidningen Brand som använts för att vira in bomben, och så vidare. Ekenbergs obduktion uteslöt att han förgiftats men misstanken väcktes till liv (och lever än idag) att han uppfunnit något slags gift som han tagit livet av sig med, som var omöjligt med dåtidens teknik att finna. Han hade nämligen varit gift två gånger, och i båda fallen hade de dött synnerligen unga, och under misstänksamma omständigheter. Men nu är den här posten lång nog som den är.
För den som vill veta mer kan man besöka Polismuseet i Stockholm, där det finns en vaxdocka i naturlig storlek av Martin Ekenberg, tillsammans med direktören John Hammars avslitna högertumme. Tummen är ej en replika, utan det är enligt uppgift en gåva från John Hammar till polisen, som tack för att de löste fallet. För den som verkligen vill se tummen rekommenderas en resa dit snarast, då konserveringen av tummen ironiskt nog är lite av ett hafsverk, och tummen antas vara helt upplöst om ett par år.

TLDR

Arg uppfinnare gjorde lite misslyckade affärer, låtsades vara socialist och skickade lite brevbomber runt i Sverige till folk som han ansåg undergrävt honom. Eftersom han skrev under ett brev med sin egen handstil blev han tillsist haffad. Han dömdes aldrig till något utan dog av ett slaganfall i ett fängelse i England medan han väntade på rättegången.
submitted by LadyManderly to sweden [link] [comments]


2019.07.14 11:40 pehrs En liten guide i 10 steg för att må riktigt riktigt dåligt

Känner du att du börjar må lite bra så här i sommartider? Att livet känns lite lättare än vanligt? Oroa dig inte, du har nog bara råkat få lite endorfiner i onödan. Det är lätt hänt på sommaren. Därför kommer här en guide i 10 steg till hur du säkerställer att du blir passiviserad och mår riktigt riktigt dåligt lagom till att hösten och mörkret smyger in.

Steg 1: Minimera fysisk aktivitet
Se till att du rör dig så absolut lite som möjligt. Bästa är om du kan hålla dig till din säng. Sov, ät, arbeta och ha din fritid i sängen. Fysisk aktivitet triggar igång belöningssystemet i hjärnan. Så lite som 5 minuters promenad ökar välbefinnande i upp till ett dygn. Uber Eat finns för att du skall slippa det.

Steg 2: Sov som en skiftarbetare
Se till att förskjuta sömnen flera timmar varje natt. Bäst är om du kan sova över stora delar av dygnets ljusa timmar, och vara aktiv på natten, för då får du också möjlighet att slåss med hormonet melatonin som försöker synka din sömn till dygnet. Störd sömn leder till en stor mängd hälsoproblem, och tröttheten hindrar dig effektivt från att göra saker.

Steg 3: Ta inte hand om din kropp
Ät bara mat med stora mängder socker och fett, helst snabbmat eller frysmat. Anpassa inte maten efter din fysiska aktivitet. Undvik grönsaker och frukt. Genom att inte vara fysisk aktiv, sova på udda tidpunkter, och äta obalanserat, så kommer du få hälsoproblem. Se till att de inte behandlas. Låt mindre krämpor vara en ursäkt för att undvika allt.

Steg 4: Gör dig av med dina vänner
Ställ extremt höga krav på dina vänner och släktingar. Se till att alla relationer enbart sker på dina villkor. Om någon bjuder på något, ställ krav. Bjud aldrig själv på något, utan att ha säkerställt att du får saker i gengäld. Detta kommer effektivt slå sönder relationer som skulle kunna ge dig stöd. Skaffa absolut inte en hobby som ger naturlig kontakt med andra likasinnade. Pojk- eller Flickvän skall vara minst fotomodell, miljonär och kärnfysiker för ett ens komma på tal.

Steg 5: Bygg ditt liv kring konstant uppkoppling
Tillbringa 100% av din vakna tid med någon form av uppkopplad enhet. Se till att du har push-notiser på allt. Om det inte plingar flera gånger i minuten så missar du just nu något. Prioritera ALLTID att undersöka varje gång något händer på nätet. Detta kommer avbryta alla andra aktiviteter, och hindrar dig från att nå någon form av flöde (en. "flow") i det du gör.

Steg 6: Fokusera på konflikter
Konflikter är ett utmärkt sätt att bygga upp stresshormoner. Så skaffa dig konflikter, och fokusera på dem in i absurdum. Konflikter på nätet är utmärkta, särskilt politik finns det alltid någon du kan ha en konflikt med, men bäst är meningslösa konflikter med människor omkring dig. Var upprörd över att grannens barn leker på gräsmattan så att det stör din sömn kl 4 på eftermiddagen, men gör inte något åt det. Låt konflikten ligga och gnaga så länge som möjligt. Skriv arga brev till kommunen om utformningen av lyktstolparna. Fokusera den energi du har på detta.

Steg 7: Ha oordning omkring dig
Har du följt de första sex stegen så mår du nog ganska dåligt, men det är viktigt att säkerställa att du inte kommer ur situationen. Ett bra sätt att göra det är att ha ordentlig oordning omkring dig. Gör det svårt att göra någonting över huvud taget. Se till att all aktivitet i hemmet kräver att du börjar med timmar av städning. Se till att alla papper är i en röra, så att du inte kan hitta det du behöver. Ha inte telefonnummer eller kontakter samlade. Ha inte en kalender där du kan anteckna viktiga datum. Genom en ordentlig röra så blir du lätt helt passiviserad och kan undvika att göra saker som riskerar att få dig må bättre.

Steg 8: Sätt orealistiska mål
Varje gång du känner att du vill göra något åt din situation, sätt orealistiska mål. Det skall inte vara "Jag skall ringa min pappa idag och prata en stund", utan "jag skall ringa alla mina kompisar från gymnasiet och grundskolan". Det skall inte vara "Jag skall städa toaletten" utan "Jag skall städa hela lägenheten, sortera alla papper, springa 10 km och sedan aldrig mer stöka till det". Genom att sätta orealistiska mål så kan du säkerställa att du misslyckas.

Steg 9: Fokusera på hur dåligt du mår
Älta hur dåligt du mår. Se det hela som en obotlig sjukdom som har drabbat dig, och du inte kan göra något åt. Anta att alla andra människor alltid är framgångsrika, lyckliga och mår bra. Ha alltid hur dåligt du mår, både psykisk och fysiskt, som en ursäkt för att inte göra saker. Ju mer du kan passivera dig själv, desto bättre.

Steg 10: Sök aldrig hjälp
När du väl har tagit dig hela vägen till botten, se till att inte söka hjälp. Ta absolut inte hjälp av någon att städa upp ditt hem. Ta inte kontakt med en läkare för att reda ut dina hälsoproblem. Försök inte knyta an till vänner och släktingar. Det kan trotts allt vara vägar ut ur situationen. Ensam är stark!

Edit: Detta hittade jag när jag gick igenom lite gamla anteckningar från en föreläsning. Basen är Randy Pattersons bok "How to be Miserable: 40 Strategies You Already Use". CGP Grey har, som några påpekat, gjort en bra video av samma material, som förklarar det mycket bättre än jag gör. Inget av det är särskilt revolutionerande, det är sådant man lär sig i en grundkurs i psykologi. Men förhoppningsvis hjälper det någon.
submitted by pehrs to sweden [link] [comments]


2019.03.18 14:05 demagoogle Stockholm läser 2019: "För Lydia" (Bokcirkel ^^)

Årets bok i "Stockholm läser" är För Lydia av Gun-Britt Sandström. Det är en massa bokcirklar och föreläsningar ute på stan, men vi kan ju köra en här också med studiecirkelfrågorna från pocketboken:
1. För Lydia (1973) är en parafras på Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912). I Den allvarsamma leken skildras Arvids och Lydias relation ur Arvids perspektiv och läsaren får inte många ledtrådar till hur Lydia resonerar och fattar beslut. I För Lydia är perspektivet det motsatta. Är det möjligt att förstå Arvid, trots att vi sällan får läsa hans tankar?
Ja, vi får ju också fri tillgång till allt som Lydia tänker om Arvids beteende, alltså alla olika möjliga anledningar till hans agerande. Jag tror också att folk kan foga in sina egna erfarenheter av korta bekantskaper eller dejter, t.ex. hur Lydia blir ghostad. Han är ju också rätt typiskt manlig i sina reaktioner gentemot Lydia – till skillnad från Tures gladlynta stil och Markus stoiska uppenbarelse.
2. Handlingen i För Lydia är förlagd till en period mellan sent 1950-tal och tidigt 1970-tal. Vad får tidsmarkörerna i form av världshändelser och referenser till litteratur, musik, film och så vidare för funktion? Märker vi att värderingarna förändras under den här tiden? De politiska strömningarna under 1960-talet får stort utrymme. Vad har de för roll i berättelsen?
FNL-rörelse, Kennedymord och invasionen av Tjeckoslovakien händer lite i bakgrunden för Lydia, som inte själv är engagerad. Men det blir någon sorts växelverkan mellan händelserna i hennes privatliv och det som händer på världsscenen. Och diskussionerna blir flera, men det är ju också för att hon flyttar till Stockholm och får mer anledning att prata om sånt. 1968-vänstern nedgång illustreras med ett internt slagsmål på en demonstration, strax därefter kommer det stora uppbrottet med Arvid.
3. Hur skildras Stockholm? Vilken bild får vi av stadens centrala delar, som Hamngatan och Sergels Torg? Området kring Johannes kyrka? Södermalm? Kungsholmen? Vilka människor finns i gatubilden? Är staden annorlunda i idag?
Alltså det känns inte igen så mycket, och känns ibland lite kallt. Jag har inte ett så nära förhållande med innerstadsstockholm. Men skulle gärna vilja veta mer om ställen som Konditori Aniara.
4. Persongalleriet i Den allvarsamma leken och För Lydia är i stort sett detsamma, men personernas egenskaper och funktion har i För Lydia bytts ut. Förutom Lydia och Arvid lär vi bland andra känna Lydias väninna, make och dotter. I bakgrunden finns till exempel hennes far och bröder, Arvids familj och några av hans kollegor. Är det möjligt att stå på någons eller någras sida? Väcker några personer mer sympati än andra?
Jag känner ändå med Lydia, och hennes försök att bli lycklig. Hennes dotter Marianne också som hamnar i käm. Och kanske Kaj ändå, i all sin utsatthet.
5. Varför gifter sig Lydia? Hur ser hennes resonemang ut inför, under och efter äktenskapet?
Lydia vill vara trygg. Kanske hade hon helst velat vara det med Arvid, men när det inte känns tillgängligt så har Markus tagit en självklart plats vid hennes sida och utgör ett gott parti, även om hon inte är kär. Hon vill vara en god hustru, men känner sig alltmer inlåst i sitt val – och att hon har en dotter gör det svårare att tänka på att bryta upp. Var livet inte mer än så här, frågade hon sig och anser väl att hon måste försöka ta möjligheten till att leva i frihet också. Efteråt så får Stjärnvik ändå representera något tryggt, något i stil med föräldrahemmet? Samtidigt är Runmarö en metafor för Arvid – den ursprungliga förälskelsen.
6. Ester berättar om en artikel om kärleksmyten, en passion ”som man bara har att underkasta sig – så att man befrias från ansvaret för sina egna handlingar och slipper att själv göra sitt liv meningsfullt”. Är det den myten Lydia har gått på?
Myten är kanske en förlängning av en patriarkal bild av hustrun som bihang till mannen. I tiden som skildras försöker människor utmana detta, men de är ju mer ett samhällssystem än något en enskild individ ”går på” eller ej.
7. Lydia förvirras av att hennes män reagerar så olika på att inte vara hennes enda älskare. Hon konstaterar att otrohet bestraffades förr i tiden, men nu ”fanns det ingen annan dom att hålla sig till än sin egen”. Handlar romanen i förlängningen om att var och en skriver sina egna moraliska lagar?
Kanske är det ett viktigt arbete i varje relation att skriva sina egna regler och uttrycka sina förhållningssätt. Att prata om vad relationen är, och vad man hoppas kan ju vara blottande – men mycket av den smärta som kommer fram i boken i olika förhållanden bygger snarare på att man inte pratar. Lydia är också lite inklämd mellan ett traditionellt 50-talsäktenskap och en oengagerad, innehållslös schablonbild av 70-talets ”fria kärlek”. Hon vill ha engagemang och djup, men är rädd att hamna i en fälla. Hennes strävan efter en bra balans mellan frihet och trygghet är ju något människor kämpar med idag också.
8. Lydia och Ester konstaterar att berättelsen om en kvinnas liv ofta är ”berättelsen om männen i hennes liv”. Hur kommer feministiska idéer till uttryck i För Lydia?
Den rör sig rätt mycket kring emotionellt arbete tänker jag, hur längtan och åtrå bygger upp ett förhållande. Saker som villkor på arbetsplatsen kommer inte med så mycket, men det är ju också en tydlig observation att männen lägger mycket fokus på sitt och överlåter till Lydia att ta hand om förhållandet. Även Kaj, som är hopplöst förälskad, lyckas ju inte göra något bra för relationen med den energin utan avslutar sina dagar efter att kärleken inte besvarats.
9. Lydia skiljer sig och upplever frihet, men också längtan efter närhet och en stabil relation med Arvid. Hon vill inte gifta sig med honom, men önskar ändå att också han var fri. Hur ser Lydias respektive Arvids tankar kring skilsmässa ut?
Arvid är mer bekväm med att vara otrogen, och känner sig ändå rätt tillfreds med tillvaron med Dagmar. För honom kastar man sig in i yrkeslivet, men inte i kärleken. För Lydia är det tvärtom – det vore att göra våld på sig själv att stanna kvar i det alltmer kärlekslösa äktenskapet, även om separationen med dottern känns smärtsam. Det är först när Arvids äktenskap kraschar som Arvid blir intresserad av att lägga mer fokus på Lydia – men då förväntar han sig uppenbarligen att hon borde ha varit en trogen hustru till honom under all den tid han velat och varit otydlig mot henne.
10. Efter ett stormigt händelseförlopp reser Arvid utomlands. Har han tagit avsked för alltid eller har romanen ett öppet slut?
Jag hoppas nog att det är över, att det går för Lydia att släppa detta och ge sig in i något annat förhållande helhjärtat – inte i väntan på Arvid. Vi är inga unika snöflingor, utan det kan finnas många människor att smälta samman med – för Lydia så finns det säkert många som mer förstår hennes personlighet och är genuint intresserade av henne.
submitted by demagoogle to stockholm [link] [comments]


2019.03.05 14:34 whatneedtobedone Några andra som haft att göra med stolpskott till läkare?

Kämpar just nu med depression efter en rad händelser och situationer i livet. Blev sjukskriven en första gång i början av året och allt gick bra, går till en jättebra psykolog nu som hjälper mig och verkligen brinner för att få mig att bli frisk och menar att jag måste bli sjukskriven ytterligare för att depressionen inte ska bli värre. Igår så gick jag då till min vårdcentral för att förlänga min sjukskrivning då det första gick ut. Fick då en ny läkare, då min första som godkände min första sjukskrivning har förflyttats till en annan klinik pga avklarad AT-tjänstgöring. Sitter då hos denna nya läkare, som omedelbart slår mig som jävligt bister. Sitter och förklarar hela min situation från start och hur jag mår. Mardrömmar varje natt, ångest, ingen framtidstro, gråter, ingen motivation, gnisslar tänder osv.
Hon säger då till slut att hon inte kan sjukskriva mig då jag är arbetslös (sa upp mig helt från mitt förra arbete då det var en bidragande faktor till hur jag mår), och att man inte kan sjukskriva mig när jag är arbetslös (?). Vilket jag synade mer eller mindre direkt, då det var just min psykolog som gav mig rådet att sjukskriva mig själv och att det inte bröt mot några regler att vara sjukskriven samtidigt som jag var arbetslös. Jag blev ju sjukskriven första gången utan problem, FK har betalat min sjukpenning utan några problem. Det hon säger sen är att FK gärna vill få klargjort vilka PRAKTISKA problem jag har, att psykiska problem inte räcker till för att jag ska sjukskrivas. Jag blev nu närmast häpen på hur mycket hon satt och ljög för mig. Psykiska sjukdomar är den största anledningen till varför folk blir sjukskrivna, och jag nämnde precis hur mitt tillstånd stoppar mig i vardagen, att läsa en bok eller skriva denna text tar ett tag för mig. Jag känner ingen lust eller ens ork att göra saker, att träffa vänner gör mig helt utmattad trots att jag inte haft problem med detta tidigare. Hon tryckte hela tiden på att jag inte kan bli sjukskriven då jag är arbetslös. Efter mycket back and forth så sa jag bara att: "ok visst, jag kan arbeta fysiskt, jag kan röra på armar fingrar och ben, men psykiskt sett så är jag inte här. Jag vet inte hur jag kommer att reagera psykiskt, jag kanske bryter ihop som förra gången, och får självmordstankar som jag hade då och har nu också fast i mindre intensiv form, och kan komma att agera på dessa tankar". Hon blev plötsligt tyst, satte sig vid sin dator och fixade ett sjukintyg. Efter detta, så bad jag henne om att hon kanske kan skriva upp numret till min psykolog så att hon kan prata med denna om hur jag mår och kanske kan uppfölja min progress. "Vi får se", fick jag till svar, något telefonnummer fick hon aldrig. Jag gick hem och kände mig helt jävla värdelös, kände mig hela tiden som att hon försökte få dit mig och trodde att jag satt och ljög för henne, vilket har gjort mig mer deprimerad än tidigare. Ska till psykologen i veckan och prata om detta men vafan ska man göra. Ska man kanske byta läkare som faktiskt tar en seriöst? Detta är så klart en förkortad version av det som hände, men jag känner att hennes resonemang var helt jävla efterblivna. Kan klargöra ytterligare i kommentarerna sen om det är något ni undrar över. Någon som haft samma problem med andra läkare?
Tack för att jag fick skriva av mig
submitted by whatneedtobedone to sweden [link] [comments]


2018.06.23 12:46 character_one Det sägs att cannabis ökar risken för psykos, men det finns ingen diagnos som heter psykos. Sedan 1990 räcker det enligt WHO, FN's organ, att det förekommit hallucinationer eller vanföreställningar. I direkt följd av droger kallas det för kort reaktiv psykos. Är i regel övergående. mer info+källor.

Lång skrivelse som innehåller viktig information om mänskligt lidande i Sverige och för att bättre förstå sig på ämnet cannabis, psykiatrin och psykoser.
Efter att ha läst texten kommer du bättre att förstå varför cannabis och dess antipsykotiska effekt i ämnet CBD är ett bättre alternativ än i princip alla nuvarande och tidigare behandlingar som har tvingats på den psykiskt sjuka delen av våran befolkning senaste 100 åren.
Det som kommer tas upp nu är ett väldigt känsligt ämne, även om du kanske inte förväntar dig det från att ha läst titeln.
Det handlar inte bara om cannabis möjliga koppling till psykos (1) baserat på Peter Allebäck och Sven Andréassons propaganda-forskning första i 1987 (2) utan även sambandet mellan cannabis och psykossjukdomar samt att vi kommer gå in på ämnet svensk psykiatri, som är mer beklagligt än vad man kan tro om man ser på hur psykiatrin presenterar sig idag.
Eftersom att vi är med i FN, föresten precis som Kanada som nyligen legaliserat cannabis (3), så säger regeringen att vi följer världshälsoorganisationens (WHO:s) klassificeringssystem av olika diagnoser (4), WHO som också klassificerar cannabis, det är enligt deras rekommendationer och förklaringar att Cannabis CBD är en drog med medicinska egenskaper utan missbrukspotential eller chans för skador (5), det är därför Sverige delar ut CBD medicin i fler fall som media presenterat det. (6) i svt artikel om CDB-oljan länkas pågående och avklarade kliniska studier om dess inverkan på bland annat vid psykossjukdomar som schizofreni. (7) Kan behöva sökas för att hitta hela studierna.
Psykosdiagnoser är så odefinierade och oförstådda av läkekonsten, och de behandlas på ett sätt som läkarna inte förstår effekten utav, och det sker som om det vore det enda och bästa alternativet.
Ur läkartidningen, 2015: "En av vår tids största ojämlikheter drabbar dessa personer på oriktiga grunder: De har svårt att få tillgång till rätt hälso- och sjukvård, vilket bidrar till att de dör 15–20 år tidigare än befolkningen i övrigt. ... Sist men inte minst bör det lidande som sjukdomarna innebär vara en tillräcklig anledning att stödja och hjälpa dessa personer och deras anhöriga till en dräglig tillvaro." - Lena Flyckt, överläkare KI (8)
WHO's klassificering för olika diagnoser hittas i IDC, kort för International Classification of Diseases.
Psykiatrin blev inte del av sjukvården förrän så sent som år 1845.
Jämfört med tusentals år av annan sorts läkekonst.
Psykiatrin delades upp i två sorters sjukdomar.
Ordet "neuros" myntades för mentalsjukdomar som antogs bero på sjukt nervsystem främst i hjärnan.
Ordet "psykos" för mentalsjukdomar som beror på psyket.
Människor med psykoser ansågs vara "sjuka medvetanden" utan kroppslig orsak. (9) Detta ­­synsätt höll till omkring år 1900.
Sen kom Sigmund Freud med psykoanalysen och vände på begreppen, så nu sade man att neuros beror på psykiska problem och psykoser i varierande grad påverkat av det fysiska.
Psykoser, gamla neuroser, delas upp i kroppsligt och icke-kroppsliga orsaker.
Funktionella psykoser (icke kroppsligt) definierades av Freud som konfliker mellan jaget och omvärlden. Han behandlade bara neuroser med psykoterapi, inte psykoser. (9)
Jo, visst fan är det snurrigt... men det är viktigt det som kommer, och detta behövs för att kunna förstå hur otroligt lite vår psykiatri vet om psykiska besvär och vad psykiatrin har för alternativ i grunden som vård.
Åtminstone folk i Tyskland och definitivt vi länder runt kring, i mellankrigstiden, så trodde vi att funktionella psykoser, som schizofreni, var en sorts vanlig Mendeliansk ärftlig sjukdom, som efterlämnas generation efter generation. (10)
Vad var tyskarnas naturliga åtgärd?
Massmord och tvångssterilisering av människor med funktionella psykoser (schizofreni). (11)
Vad är svenskarnas naturliga påföljd?
Aa, nä, massmord låter inge bra, men vilken toppen idé att sterilisera alla så slipper vi hantera nya generationer av asociala människor med rubbad själsverksamhet. (12)
Räknas inte alla moderna svenskar som asociala med rubbad själsverksamhet sedan dess att vi lämnat kyrkan bakom oss? åtminstone av psykiatrin kring hundra år sedan.
Samma år, 1934, börjar Sverige med tvångssteriliseringar av funktionella psykoser (schizofreni) och utvecklingsstörda utan samtycke från patienter, där det rättfärdigas att personen omyndigförklarades, så då har vi rätt att ge samtycke åt henne/honom. (12)
Denna lag gällde enbart personer som p.g.a. såkallad "rubbad själsverksamhet" saknade förmåga att lämna giltigt samtycke till sterilisering så att staten kunde välja att i det yttersta omyndigförklara dig genom ta bort din möjlighet till fortplantning. (12)
Och så sätter vi igång och tvångssteriliseras så många vi kan.
År 1938, 4 år senare, så uppdateras globala föregångaren till WHO, med ICD-5 som säger att psykos var diagnosen för manodepressivitet (bipolär sjukdom) vid sidan av schizofreni. (13)
År 1941 så utökar Sverige sitt tvångssteriliseringsprogram att inte bara innefatta funktionella psykoser (schizofreni) och utvecklingsstörda, utan även personer med fysisk funktionsnedsättning och "asociala."
Detta p.g.a att Socialstyrelsen lämnar in förslag på utvidgningar i steriliseringslagen, med motivering som löd:
Bland annat pekades det ut människor med svårt alkoholmissbruk och "oförbätterliga lösdrivare" som bra kandidater av våra soc-tanter:
"att sådant höggradigt asocialt levnadssätt visserligen i stor utsträckning sammanhängde med psykisk undermålighet, men att det icke vore säkert att själslig rubbning kunde ådagaläggas hos varje person inom den ifrågavarande kategorien beträffande vilken sterilisering vore önskvärd. "
Önskvärt att ha fler att sterilisera inte bara funktionella existentiella kriser som psykoser, men här försöks det med samtycke övertyga människor att ge upp sin rätt till fortplantning.
År 1948 bildades WHO efter några års planering i FN efter WW2, och här i ICD-6 är psykos en huvudkategori för psykiska sjukdomar. (14)
År 1965, ICD-8, så finns det tre former av funktionella psykoser: epilepsi, schizofreni (med undergrupper) och mano-depressiv sjukdom. Det fastlades också att personlighetsstörningar som psykopati påminde mer om neuroser än psykoser. (15)
Ni har väl hört vissa människor säga att det borde finnas körkort för att skaffa barn?
Det fanns det, om du inte uppfyllde kraven och klassades för asocial för att ta hand om barn- då kommer skalpellen fram.
Detta är en viktig del varför Sverige ser ut som det gör idag. Varför vi är så öppna. För att vi känner, och för att vi har insett, att vi har gjort fel, och vill gottgöra våra medmänniskor.
Se bara hur accepterande vi är av transpersoner jämfört med flesta länder.
När blev vi mer accepterande av andra?
När det framdagades att för att få klassa dig själv som av andra könet, så behöver du genomgå sterilisering. Detta ändrades 2013! Så sent som 5 år sedan!
Vi fortsatte att sterilisera folk tills 1976, sammanlagt omkring 27.000 människor i Sverige. (16)
Tyvärr är denna historia inte slut, för det började i slutet av 1930-talet bli populärt med något fruktansvärt.
Lobotomi användes för att dämpa ångest och oro i människor genom att skära av nervbanor från pannloben till djupare delar av hjärnan där våra känslor har ett centrum.
Trots att 1 av 6 som genomgick operationen dog under och efter (17), så blev denna metod även populär i Sverige under 1940 och 1950-talet och hela 9000 människor, varav många barn, gick igenom denna "behandling" som inte är mer än "barmhärtighets"-mord.
I USA utvecklades metoden vidare att genom starka elchocker få patienten att svimma medvetslös, sedan placera en ishacka i ögats övre del och sedan knacka med en hammare tills ishackan når 5 cm in i hjärnan, därefter vicka verktyget tills du upplever önskat resultat. (18)
Den metoden användes för att kunna utföra fler snabbare, och vissa läkare gjorde uppemot 30-75 lobotomier om dagen.
I Sverige vågade vi inte använda nya snabba metoden, det verkade väl för brutalt med ishackan?
Så vi fortsatte på "vanliga" hjärn och pannlobsingrepp. Tills det upptäcks antipsykotisk neuroleptika kring år 1950 som ett alternativ till lobotomi (19), och lobotomi slutar vara accepterat.
När alla slutar, vad gör Sverige?
Vi utvecklar vidare på detta sjuka område och fortsätter under ett nytt namn. Som behandling för olika psykiska sjukdomar, så som schizofreni och tvångssyndrom (OCD).
Kallades för Kapsulotomi, ser ju ut att vara ett konstigt finskt ord, tänkte väl att ingen skulle förstå vad det innebär.
Istället för skalpell används mikrovågsstrålning fokuserat som en kniv och opererar i hjärnan.
Hur lång tid tar det innan någon överhuvudtaget kritiserar vad som pågått sedan 30-40tal?
Tiden går till år 2003, innan kapsulotomirisker tas upp av läkare i läkartidning. (20)
Sedan så skriver kapsulotomi-läkare i Umeå och ifrågasätter kritiken med titlen "Medicinska sakargument eller tvångsmässigt neglekt av verkligheten?" (21)
Här hotar allstå läkaren sin kollega att det hon uttrycker är en felaktig världsbild och kan betyda att hon har en psykos och människor som uttrycker sig såhär bör behandlas med en kapsuolotomi av han själv.
Så innan neuroleptikan kom kring 1950-talet, så var ishackan i hjärnan+vickning det bästa alternativet vetenskapen hade att erbjuda.
Efter det kom då den kemiska lobotomin.
På samma sätt som psykiatrikerna inte visste ett piss om konsekvenserna av att rota runt i pannloben, vets man i stort sett inget fortfarande idag om stark neuroleptikas effekt på våran hjärna och helhet. Man vet att medicinen har effekten att den stänger ner dopaminsystemet så att du slutar producera glädjeämnen (22), för vad som verkar vara att exalterade och hyperaktiva människor ska sluta vara så besvärliga för andra människors världsbild med sin existans.
Neuroleptikan har otaligt många biverkningar och förstör många människors liv. (23)
Sedan säger svenska staten att neuroleptikabehandling blir påverkad negativt av cannabis, att cannabis orsakar mer psykos. (24)
Trots att den länkade studien är gjord utav artikelförfattaren själv, Peter Allebäck, är informationen i artikeln felaktig.
The American Journal of Psychiatry förklarar att resultaten visar att oavsett om en schizofreni-drabbad patient rökt mycket cannabis, eller ingen alls, så är det samma risk att dö i förtid.
Inte som artikeln säger att ifall du röker i ungdomen har du större chans att dö eller utveckla schizofreni, den slutsatsen stämmer inte från hans egen studie.
Han drar istället slutsatsen att eftersom att fler schizofrena använder cannabis, så måste det betyda att cannabis leder till schizofreni, när det är schizofreni som leder till cannabis.
Istället säger studien att cannabis inte har någon effekt alls på förtidsdöd, och att oavsett hur mycket du röker som patient med psykossjukdomar så är det ingen skillnad i när du dör. (25)
Om det är antipsykotiska effekten av CBD, mot osäkra nivåer THC i kriminellt inköp cannabis som kanske går jämnt ut, annars hade nog psykospatienter sannolikt levt längre utav cannabis som enda medicinska behandling, jämfört med kapsulotomi eller haldol.
När valet av behandling inom psykiatrin senaste 70 åren har varit, lobotomi, kapsulotomi, eller kemisk lobotomi via neuroleptika.
Antingen det eller cannabis som har bevisats ha antipsykotiska egenskaper inom sitt CBD (26), vilket är anledningen till varför så många i Sverige som lider av psykossjukdomar som schizofreni i större utsträckning självmedicinerar med cannabis.
Detta leder till studier som kom på 80-talet
Vår politik om nolltolerans är från Nils Bejerot, som länge ansågs vara en fanatiker och extrem i sitt synsett och att han hade fel, tills det att han lyckades övertyga folk om att narkotikabruk spred sig genom sociala kontaker på ett snarlikt sätt som smittor i övrigt. Som en epidemi av typ höggradigt smittsam sjukdom. (27)
Kritiker tycker att begreppet epidemiskt är olyckligt då liknelsen med narkomani som en smittsam sjukdom som inte tar hänsyn till den enskildes fria vilja, de sociala förhållanden som utgör en grogrund för drogmissbruk.
Kritikerna av smittspridningteorin hävdar att den leder till felaktiga slutsatser om vilka motåtgärder som är mest verkningsfulla. (28)
Narkotikabruk blev klassat som en sjukdom, som ansågs vara i klass med psykos.
Inte narkotikamissbruk utan bara självaste bruket klassades som sjukdom och början på en ny epidemi.
Strika regler och lagar med hårdare straff tillkom och det blev så stigmatiserat med så mycket extrem propaganda, för att kunna fortsätta sterilisera och kapsulotomera sjuka asociala narkotikabrukare under diagnosen psykos.
Sedan kommer första studierna och datan om cannabis och kopplingen till psykos.
År 1975, ICD-9, två huvudgrupperna är neuroser och psykoser, och personlighetsstörningar räknas som neuroser. Infördes åtskillnad mellan organiska psykoser (drogutlösa och demens) och andra psykiska störningar som beror på fysiska sjukdomar. Denna del betyder föresten att använda drogbruk räknas som en fysisk sjukdom. (15)
Det är efter detta som Nils Bejerots extrema syn tagit över sent 70-tal och 80-tal.
1987 så kom det också forskningsstudier som visade på samband mellan cannabis och psykos.
Om det inte är självklart ännu, hade du valt lobotomi, neuroleptika som gör dig deprimerad och katatonisk, eller naturlig antipsykotisk medicin?
Sedan är det också så att eftersom att cannabis är olagligt, så är det mycket svårare som psykiatripatient att hitta cannabis som specifikt har högre doser av CBD, och inte för höga doser av THC.
Om det hade funnits tillgängligt så att det går att dosera med mer CBD än THC, då hade det varit mycket färre korta reaktiva psykoser i följd av cannabisanvändning.
På samma sätt som sjuka och skadade djur söker sig till olika sorters växter för att bota olika specifika krämpor (30), så gör människan likadant, det är därför studien av Andreasson 1987 (34) säger att det finns ett samband mellan tidig cannabisanvändande och senare inläggning för schizofreni.
Men sambandet på riktigt är att en sjuk människa, eller en människa som är påväg att utveckla en sjukdom, känner sig då i många fall dragen till att bruka cannabis i självmedicinskt syfte även om dessa tankar inte finns där att resonera kring. Utan bara en dragningskraft.
Dessa studier bevisar bara att schizofrena i större utstreckning använder cannabis än resten av befolkningen. Inte konstigt när alternativet är som det är, med förfärligt starka funktionsnedsättande mediciner eller kapsulotomi.
År 1990 kom den senaste IDC-10. Då togs dikotomin, tvådelningen mellan neuros och psykos togs bort, termerna har bara behållts i beskrivningen av vissa diagnoser. (29)
Inte konstigt då neuros varit kopplad till psykoterapi och pannlobsoperationer, och psykos har varit benämningen på alla psykiska sjukdomar i omgångar senaste hundra år.
Det är som att psykiatrin bara låtsas veta vad de håller på med, och diagnosticerar på måfå baserat på otillräcklig information efter råd av sinnessjuka läkare som tvingat människor med psykiska problem genom svåra och mycket allvarliga ingrepp och operationer.
Psykos är därmed inte längre en psykiatrisk diagnos, utan en term för ett psykiskt tillstånd.
Detta tillståndet kallas nuförtiden kort reaktiv psykos (31), och det går okej att säga drogutlöst reaktiv psykos.
Om drogutlösta (sker oftare i andra droger än cannabis) reaktiva psykoser säger läkare "att om psykosen är i direkt följd utav droger så är den i regel övergående. (35)
Vad är definitionen på psykos idag? Bland lite fler symptom: förekomsten av hallucinationer, vanföreställningar, eller ett visst antal abnormaliteter såsom att vara hyperexhalterad och hyperaktiv. (32)
Det låter som ett vanligt cannabisrus, där man får lite insikter om hur staten förstört för sina medborgare och känner att det borde vara möjligt att hjälpa andra att förstå, och känna som att man kan påverka, att det kan förändra hur samhället ser ut.
Så om du har upplevt liknande, och läkaren säger till dig att det stämmer inte med verkligheten, cannabis är vetenskapligt bevisat dåligt för dig, försämrar etc.
Om du då inte håller med, då är du i psykos, enligt läkaren så stämmer inte din världsbild överens med hennes eller hans. På samma sätt som du då anser att läkaren är i psykos och inte ser verkligheten.
Om du inte går med på behandling med neuroleptika som påverkar hjärnan liknande som lobotomi, bara att det går att sluta med drogen och förhoppningsvis ha kvar hjärnkapacitet.
Då vägrar du vård och du har uppfyllt kraven för sluten tvångsvård. Inlåst i minst några månader tills du via rättegång och deals med läkare att du sväljer neuroleptika, får komma ut igen, bara för att du inte anser att deras behandlingssätt är rätt.
Norge har föresten hållt på med behandling av psykiska sjukdomar utan medicinering, där patienten har en mänsklig rätt att få vård utan att behöva ta medicin, eller andra ingrepp som tvingats på svenskar.
Och nu avkriminaliseras alla droger, så deras opiatberoende som blivit matad det av vården får möjlighet att byta till cannabis utan att man ska straffas. (33)
Jag har aldrig hört en svensk som inte var mina föräldrar prata om felstegen med tvångssterilisering och lobotomi, och tills jag läste om det visste jag inte om att kapsulotomi fanns.
Är det så att folk inte vet om att detta skett i vår nyliga historia? Eller har det inte gått att prata om det? Kanske det har varit svårt att veta hur denna information ska handskas med?
I min syn, i min världsbild, så finns det så otroligt få och otroligt riskfyllda behandlingar inom psykiatrin, att vi måste utforska cannabis riktiga medicinska kvalitéer betydligt bättre, speciellt inom psykiatrin, inte bara för att det borde oavsett vara fritt tillgängligt, som ett mildare alternativ till alkohol, utan som restaurering och bevis på att vi har insikt över skadan som skett inom psykiatrin senaste 70-80år.
Det är en lång text, men jag anser att alla svenskar borde veta detta, och om det redan vets om, då är det, fan i oss alla, dags för det nu 2018.
Ska 2000-talet i Sverige vara känt för kapsulotomi, eller ska Sverige vara känt för den hastiga svängen från nolltolerans till lagligt eller avkriminaliserat cannabis när vi mer mer klarsynt ser drogproblematikens offer?
Det finns föresten ny info från World Health Organization från Juni 2018, innan det formellt har lagts upp på deras sida, så har medicinska egenskaper diskuterats där. Medicinska egenskaper utav Cannabis THC och CBD finns som 3 sista källorna.
****
Kanske lägger till lite fetstil och omformulerar någon mening senare om det är för svårt att läsa och förstå, men det känns dags att dela.
Edit: gjorde introt lite mer lättläst.
Källor:
(1) https://drugnews.nu/2013/02/11/7771/ "Cannabis ökar risken för psykos" (repressionistisk propaganda från Riksförbundet för Narkotikafritt Samhälle)
(2) https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(87)92620-1/abstract92620-1/abstract) "CANNABIS AND SCHIZOPHRENIA A Longitudinal Study of Swedish Conscripts" (studien som påpekas i källa (1))
(3) https://www.svt.se/nyheteutrikes/uppgifter-kanada-legaliserar-cannabis-2018
"Kanada legaliserar cannabis 2018" "När Kanada väl genomfört sin legalisering blir man det andra landet i världen, Uruguay var först ut, att öppet bryta mot FN:s narkotikakonventioner genom att skapa en legal och reglerad cannabismarknad."
(4) https://www.regeringen.se/contentassets/efbfca69b4d6475b938df329235a1378/rk_21164_broschyr_narkotika_a4_sv_3_tillg.pdf "Svensk narkotikapolitik– en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa"
(5) http://www.who.int/features/qa/cannabidiol/en/its "Cannabidiol (compound of cannabis)" "in its pure state, cannabidiol does not appear to have abuse potential or cause harm"
(6) https://www.svt.se/nyhetevetenskap/cannabisolja-cbd-cannabidiol-vad-ar-det-och-fungerar-det "Cannabisolja, CBD-olja, cannabidiol – vad är det och fungerar det?"
(7) https://clinicaltrials.gov/ct2/results?cond=&term=cannabidiol "151 Studies found for: cannabidiol"
(8) http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temainledning/2015/10/Psykossjukdomar--myt-och-verklighet/ "Psykossjukdomar – myt och verklighet" Lena Flyckt
(9) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11613409 "The dichotomies: psychosis/neurosis and functional/organic: a historical perspective."
(10) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2800142/ "Psychiatric Genocide: Nazi Attempts to Eradicate Schizophrenia"
(11) https://varldenshistoria.se/vetenskap/medicin/tvangssterilisering-skulle-utrota-dumma-barn "Tvångssterilisering skulle utrota dumma barn" Helt sjukt hur författaren av denna texten har en underrubrik som heter "De nordiska länderna var ihärdiga" menades att man fortsatte utöva eugenics trots att nazisterna hade på Nürnberg rättegångar visat hur sjuka led deras rasbiologi hade fört dem.
(12) https://svjt.se/svjt/1941/563 "Ny steriliseringslag" 1934, uppdated 1941. Kommentar på ovan, efter att ha läst en del i lagen här verkar det som att lagen var gjord så att man lagligt kunde tvinga personer till sterilisation hos människor som hade blivit fråntagen rätten att ta beslut själv, innan dess fick man inte bryta mot ens mänskliga rättigheter på det sättet..
(13) http://www.who.int/classifications/icd/en/HistoryOfICD.pdf "History of the development of the ICD"
(14 http://www.wolfbane.com/icd/icd6h.htm "International Classification of Diseases, Revision 6 (1948)" Man kan jämföra mer exakt mellan ICD-5 och ICD-6.
(15) http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkodediagnoskodericd-10/historiska-klassifikationer en del svenskt material hittades, flera ICD, olika klassificeringar mellan 1952-1996
(16) https://www.regeringen.se/contentassets/68b217b7f8e746a799536f3ad851c05e/steriliseringsfragan-i-sverige-1935---1975 "faktiska antalet utförda steriliseringar (62.888) motsvarar alltså 43 procent drygt 27.000 individer som blivit steriliserade under tvång, övertalning eller med sterilisering som villkor för annan ”förmån” som abort, utskrivning från anstalt eller kommunal fattigvård eller socialhjälp."
(17) https://www.svd.se/var-sjatte-dog-efter-lobotomi "Var sjätte dog efter lobotomi"
(18) http://www.tomaslindblad.se/lobotomi.html "Lobotomi - mirakelmetoden"
(19) https://www.sbu.se/sv/publikationeskrifter-och-faktablad/neuroleptika/ "Neuroleptika – Frågor och svar"
(20) http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0335/pdf/2707_2708.pdf "Risk att kroniskt sjuka patienter försätts i sämre sits efter kapsulotomi"
(21) http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0335/pdf/2705_2706.pdf "Medicinska sakargument eller tvångsmässigt neglekt av verkligheten? "
(22) http://www.psykiatrisktsamarbete.se/lastips/ Lästips gällade neuroleptikas effekt på dopamin, mer info i boken "Lyckoformeln – vad vetenskapen kan lära oss om lycka" av Stefan Klein, 2008.
(23) http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2014/02/Kamptokormi-och-pleurototonus-ovanliga-biverkningar-av-neuroleptika/ "Kamptokormi och pleurototonus: ovanliga biverkningar av neuroleptika"
(24) https://www.forskning.se/2016/04/22/cannabisbruk-i-ungdomen-okar-risken-for-tidig-dod/ Peter Allebäck propaganda, statligt finansierat av skattebetalare.
(25) https://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2016.14050637 "Cannabis, Psychosis, and Mortality: A Cohort Study of 50,373 Swedish Men" Studien till artikeln ovanför, som motsäger artikeln.
(26) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22716160 "A critical review of the antipsychotic effects of cannabidiol: 30 years of a translational investigation."
(27) https://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Bejerot
(28) https://www.svt.se/kultubok/det-narkotikafria-samhallet-ar-en-koko-ide ”Det narkotikafria samhället är en koko idé”
(29) https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykos#Historia denna länk har används som grundstöd för den kronologiska följden utan ICD och definitioner.
(30) http://www.alltomvetenskap.se/nyhetedjur-hittar-sin-egen-medicin "Djur hittar sin egen medicin." 2013
(31) http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/10/Delaktighet-grunden-for-en-lyckad-behandling-av-psykossjukdoma "Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar" Här används uttrycket "kort reaktiv psykos" så vitt jag förstått som drogutlöst psykos.
(32) https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomapsykos/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Psykos#Historia definition i ICD-10
(33) https://www.hytiva.com/learn/replacing-opiates-with-cannabis-studies-and-understanding "Replacing Opiates with Cannabis: Studies, Findings & Understandings"
(34) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673687926201 "CANNABIS AND SCHIZOPHRENIA A Longitudinal Study of Swedish Conscripts"
(35) https://www.svd.se/fler-unga-drogar-sig-in-i-psykos "Göran Rydén berättar att om psykosen är en direkt följd av droger så är den i regel övergående"
(35) http://www.who.int/medicines/access/controlled-substances/ecdd_40_meeting/en/ - överblick med flera länkar kring WHO-möte Juni 2018.
(36) http://www.who.int/medicines/access/controlled-substances/Section4-thc-Therapeuticuse.pdf - medicinsk THC egenskaper enligt World Health Organization.
(37) http://www.who.int/medicines/access/controlled-substances/WHOCBDReportMay2018-2.pdf - medicinsk CBD egenskaper enligt WHO.
submitted by character_one to svenskpolitik [link] [comments]


2018.04.15 17:20 pedoreus Sverige har fan ballat ur.

Sverige har ballat ur. Jag som själv har invandrar bakgrund kan och bör säga emot. Min morsa kom hit när hon va 15 år, min farsa när han va 20. Båda mina föräldrar har gjort sitt absolut bästa för att passa in i samhället och för att bli en del av Sverige. Jag tänker göra precis som dem, en vacker dag när jag har mina barn, tänker jag också göra mitt bästa för att bygga upp säkerhet och ett bra liv åt dem.
Min mamma kom hit och fick några små pengar i fickan om månaden, och jag menar verkligen små.Min mamma fick aldrig SFI kurser, eller bidrag, min mamma blev bosatt i en Svensk familj i Dalarna, utan någon kunskap om varken Sverige eller Svenska eller Engelska, hon kunde bara tala Persiska (Farsi).
Hon blev lämnad i fred och fick klara sig själv. Ändå så lärde hon sig Svenska och kunde assimilera sig i samhället, hon lärde sig till den nivån att hon idag jobbar som Svensklärare.
Med detta sagt vill jag inte skryta eller säga att "min mor är bättre än din" bara för att hon gjort rätt. Trotts motgångar i ett helt nytt och främmande land klarade hon sig, varför? Jo för viljan av ett bättre liv för sig själv, men samt för mig och min syster.
Men idag, så är det inte likadant som det va förr, idag får dessa "nya" invandrare mycket MYCKET bättre standards än vad mina föräldrar fick då. De är bortskämda. Jag säger inte att det va bättre förr, eller bättre nu, jag menar mer att det inte finns någon balans.
Mina föräldrar, båda två assimilerade i detta land, har jobbat för att kunna vara där dem befinner sig idag, de har betalat skatt, gått i skolan, betalar fortfarande av sina studielån och lever ett rätt normalt liv i medelklassen. Det är inte lätt att kunna komma till ett helt nytt främmande land, och bygga upp en framtid, när man är 15 år. Vart är kämpar glöden, vart är viljan av ett bättre liv ? Varför ska vissa få en sån stor del av kakan, när det är vi, arbetarna som betalar för den. Vart fan är min bit ? Det är vi som borde komma först, inte någon person som satte sin fot på denna mark för några månader sedan, inte heller en Svenskfödd person som kallar sig för politiker. Vi, det vanliga folket har byggt upp detta land, inte dem.
Att hjälpa människor i nöd är inte fel, men när Sverige glömmer bort sitt egna jävla folk, självklart skapas det problem, ilska och hat. Det finns så otroligt många problem idag, som inte bör finnas i Sverige, om vi har så jävla mycket pengar som de säger att vi har varför sker det då inte en förändring?
Det är en självklarhet att en massinvandring leder till ökad kriminalitet, men tro mig, de invandrarna och Svenskarna som redan bott i Sverige ett tag, och som fortfarande bor i de utsatta områdena vill inte leva med rädsla, det va en av de anledningarna till varför det kom till "trygga" Sverige, för att fly från hur deras liv såg ut förr.
De flesta vet inte detta, men när kriminella blir arresterade i förorten, så applåderar de Svenskar och invandrare som ser. De drömmer precis som du och jag om en bättre framtid.
De fyra största problemen vi har idag, enligt mig är: 1. Sjukvården 2. Bostadsbristen 3. Invandringen 4. Media. Allt detta går att lösa med rätt tankar och planer. Allt detta är även kopplat till de ena och de andra, problem skapar problem, lösningar skapar lösningar. Jag kan fortfarande inte säga att det finns ett enda parti som är lockande för mig, alla är lika mycket skitsnack.
Båda mina föräldrar är ej religiösa, men de tror på något större än dem själva. Med detta sagt vill jag inte säga att det är dåligt med religion, jag själv är en Ateist men respekterar allas rätt att få tro precis på vad dem vill.
Utan det jag försöker säga är att, nej alla invandrare är inte muslimer som vill ha sharia, nej alla svenskar är inte heller rasister som hatar "svartskallar" för att det säger emot. "Det land du befinner dig i, dem lagarna och reglerna ska du acceptera och följa", detta är ett stycke från koranen som jag håller med om, jag kanske inte översatt det 100% rätt, men principen består.
Men själv, tror jag inte på någon bok eller skrift som helig, ser det som kunskap, inte kunskap som alltid är rätt, men kunskap som kanske va relevant för 2000 år sedan, vissa saker kan vi alltid ta lärdom av, historian är fylld med kunskap om hur vi ska kunna bli bättre. Detta är dock min åsikt, och om någon religiös individ vill ta åt sig, och bli ledsen, sorry, not sorry. Detta gäller dock inte endast koranen, det gäller alla de heliga skrifter från Buddism till Kristendom, alla har något att lära ut, men alltid med en stor nypa salt, det är ju trotts allt historia.
Det som dock stör mig är hur de "nya" invandrarna behandlas, varför ska folk som inte är ifrån detta land få så mycket mer än mig, som bott här hela mitt liv, som har betalat skatt och försökt bidra till samhället med att jag vill utbilda mig och jobba. Nej jag säger inte att vi inte ska hjälpa till, men vi ska inte glömma bort vem det är som faktiskt hjälper, det är inte politikerna som betalar för dem, det är vi.
Jag kommer alltid se mig som svensk, med en Persisk(Iran)bakgrund lika mycket som jag kommer se mig själv som ett utav de miljontals djur på våran planet. För det är precis allt vi människor är, lite smartare apor, som står rakt på en flygande boll i universum. Jag vill helt enkelt att Sverige idag ska ta lärdom av de misstagen de gör, inte fortsätta göra om dem.
En av de sakerna idag som stör mig mest är hur Vänster och Höger alltid ska hålla på att förstöra, ena sidan är jättebrutal, och den andra sidan är fylld med censur. Detta går ju fan inte, när ska folk ta lärdom av historien och inse att det ska inte finnas några jävla färger eller någon sida.
Enligt mig så har inga rasister, oavsett om de är vita, svarta, rosa, gula, gröna, bruna eller vilken som helst av färgerna plats i Sverige. Alla de som vill komma till Sverige och berika kulturen gör rätt, alla som vill komma hit och ändra på kulturen gör fel. Vi ska ha ett fritt samhälle, där människor ska få ha rätten att kunna va kritisk tänkande, istället för får som följer en flock. Människor ska få ha rätten att känna sig bekväma med vem dem är, men inte tvinga på andra sina syner, för lets face it, alla ser olika på saker och ting.
I ett land som Sverige, så ska det fan inte finnas Sharia lagar eller shariapoliser i vissa förorter, det ska inte finnas så otroligt mycket kriminalitet, det ska inte ens finnas en religiös makt alls, för religion är något helt personligt. Ge polisen de resurser de behöver, ge sjukvården de resurser de behöver för att göra samhället till en bättre plats. Det är ju vi som jobbar för pengarna, har inte vi någon rätt att säga vart det ska gå ?
Jag har inte de bästa lösningarna till problemen, det är inte vad jag försöker säga, jag försöker helt enkelt säga att vi måste kunna få ta upp problemen som vi har, och inte bli skyltad som något vi inte är bara för att vi vågat prata om de. Jag må vara från en invandrar bakgrund, men jag älskar Sverige, jag ser mig själv som Svensk och det kan ingen ändra på, jag har min rätt som människa att få kunna känna precis som du kära läsare. Jag vill inte bli hatad för hur jag ser ut, jag vill tas på allvar, för jag gör samhället lite bättre med att våga prata om de problem vi har, istället för att låta dem sjunka under radarn som våra politiker gör. Vi har en stor väg att gå, och jag är glad att få kunna gå den vägen. Men ärligt talat, det är dags att sluta i en värld baserad på hat och kärlek. Vi måste bli realistiska.
Till er som orkat läs hela min text, vill jag gärna säga tack för din tid, men nu är det så att denna "blatten" har talat färdigt. Tack för att du orkar läsa!
submitted by pedoreus to sweden [link] [comments]


2018.03.01 20:58 andinuad Två snedsteg inom loppet av två timmar

Idag var jag på väg till ett läkarbesök nära tunnelbanestationen Mörby Centrum i Stockholm. Jag hade tur nog att hitta en sittplats i ett annars fullt tåg vilket ledde till att jag till en början kände mig synnerligen tillfreds denna dag.
Eftersom jag tycker om att läsa böcker så öppnade jag min bok och började läsa. Efter några stationer hör jag hur en kvinna som just har stigit på vänder sig till oss som sitter och börjar prata.
Med tanke på att hon pratar utan brytning var den första tanken som slog mig att hon måste vara en svensk knarktjej som tigger pengar. Om så var fallet så vet ju alla att man verkligen inte ska söka ögonkontakt och därför fortsatte jag att oberört läsa min bok som om hon inte ens existerade.
Ganska snabbt så framkommer det att hon påstår att hon är gravid och undrar därför om någon av oss kan undvara deras sittplats till henne. Det är då jag lyfter på blicken för att se om det kan stämma. Jag inser snabbt att hon inte alls ser ut som en knarkbrud och stänger därför min bok i syfte att resa på mig och ge henne min sittplats. Tyvärr är jag inte den enda som tänker samma tanke, utan det finns två andra personer som tävlar mot mig och jag går förlorande ut ur striden. Den vinnande personen får ett stort tack medan vi två andra låtsas som om vi aldrig ens försökte. Jag tror till och med att en fröken som sitter med sin mobiltelefon mittemot mig ser mitt misslyckande och flinar mot mig i efterhand.
Tyvärr så tycker inte Fru Fortuna att mitt straff räcker.
När jag är på väg tillbaka från läkarbesöket så ser jag att det står "Liljeholmen 1 minut" på en anslagstavla. Eftersom jag vet att rulltrappan är ganska lång börjar jag att jogga mot rulltrappan och rusar sedan nedför den.
När jag kommer ner till perrongen märker jag hur en annan person springer mot ett tåg på höger sida. Jag antar att den personen inte är galen och börjar därför springa mot det tåget. Det är då jag märker att det står "Mörby Centrum 1 minut" på motsvarande skärm.
Jag tänker snabbt för mig själv att det inte kan vara mitt tåg eftersom Mörby Centrum ligger norrut medan jag vill åka söderut. Följaktligen byter jag riktning och springer istället mot ett tåg på vänster sida. Jag kikar på motsvarande skärm och märker att det står "Fruängen 4 minuter". Jag tyckte att det var lite konstigt med tanke på att jag tidigare såg "Liljeholmen 1 minut" innan jag sprang nedför rulltrappan. Åtminstone så ligger Fruängen söderut så därför sätter jag mig ner.
När jag väl sitter och hör hur det andra tåget börjar åka inser jag att det var det tåget som var på väg mot Liljeholmen.
Mitt enda hopp är att ingen såg vad som hände.
submitted by andinuad to swedishproblems [link] [comments]


2016.06.21 00:11 hikaren [seriöst] Jag har bevittnat något paranormalt och behöver tips och råd

Jag bor och har i hela mitt liv bott i Lappland. Är nog tekniskt sett den enda boende i Kvikkjokk. Finns säkert några fjällstugor här och där men jag är nog den enda som bor i sin stuga på heltid. Kvikkjokk är känt bland Kungsledens fjällvandrare som den etapp (för de som väljer att ta den rutten) med minst människomänniskoliv och mest natur. Har sett en hel del vrickade människor här ute faktiskt men det får jag ta till någon annan tråd.
Det jag hade tänkt att berätta är något som började för massa år sedan när jag träffade ett par och som på senare dagar tagit fart igen.
Första natten man spenderar i en stuga i ingenmansland resulterar alltid för alla i sömnlöshet. Men man lär sig nog mer än vad man tror efter den första natten. Det gjorde jag i alla fall. Den första morgonen tänker man såklart inte på hur erfarenheten har varit att sova själv i en stuga såhär är, men tänk tillbaka på det några år efter så kommer du förstå vad jag menar. Man insåg att det inte fanns några seriemördare eller psykopater som kikade in på en när man låg i sin fåtölj framför brasan. Om det var något som knakade eller knarrade så var det träd eller möss och inget annat. Man måste lära sig att förtränga bort skräckfilmstänket.
Det var en kväll som däremot var lite olik andra kvällar. Jag hade kommit tillbaka efter en dags vandring. Gjort mig hemmastadd och lagt mig i min fåtölj. Hade kanske legat framför brasan i 4-5 timmar och läst min bok. Det hade varit kväll ett bra tag nu och det var mogen tid för mörkret att börja krypa in. Det var då jag såg två svarta silhouetter ge ifrån sig skuggor från fönstret. Det var absolut människogestalter jag såg från skuggan. Detta gjorde mig faktiskt livrädd - var det rånare? Mördare? Psykopater? Det visade sig vara "fjällvandrare" som hamnat på fel spår och sedan hade det blivit så mörkt att de desperat försökt hitta en stuga och som tur var hittade de mig (jag bor inte mitt i center av Kvikkjokk).
De var väldigt artiga av sig. De erbjöd sig att bland annat städa upp disken i mitt kök för att jag bjudit in dem. De erbjöd sig att t om göra ordning mat från det jag hade i kylskåpet. "Kör på" tänkte jag. Vi lärde känna varandra väldigt bra över maten och ölen jag bjöd på i mitt vardagsrum strax därefter tog de emot välvilligt. Vi hade en väldigt mysig stund tillsammans den natten. Det visade sig att de var ett par som lärt känna varandra under studietiden. Han en fysikerstudent och hon en ingenjörsstudent (samma ämne), båda på avancerad nivå. De sade att de visste att det var något mellan dem när killen (som läste på Lund) var på studiebesök på hennes skola KTH och de börjat småbråka om skillnaden mellan fysikstudenter och ingenjörsfysikstudenter - vilken utbildning som var bsät. Lite avundsjuk måste jag medge att jag var. Det de två hade, var något jag bara upplevt en gång tidigare men hon jag upplevde det tillsammans med avled i en bergsolycka för några år sedan :(
Vi höll säkert på och prata och hade det jättetrevligt 4-5h framåt. När klockan slog 0300 somnade den siste.
Morgonen därpå var de borta. Det var som om de inte ens varit där till att börja med. Kläderna var hoppackade, fanns inga spår av ölflaskor eller tallrikar och inga fotsteg från jorden nedanför mitt fönster som jag är hundra på att de måste gått igenom när jag först såg de i form av skuggor. Värst av allt var egentligen disken. Jag minns till 110% att tjejen hade erbjudit sig och diska men morgonen efter var allting tillbakakastat till den oreda det till början var. Helt sjukt egentligen. Det enda fysiska jag hade kvar som minne från dem var ett hjärthalsband (ni vet som de har i romantiska hollywoodfilmer) som när man fäller upp så visas en bild av båda personerna i relationen. Deras ansikten var där klart och tydliga, bara att det var som om porträtten i halsbandet hade föråldrats 50-60 år. Bilden var inte alls lika klar som den var natten jag fick den. Väldigt märkligt.
Det här var något som jag grubblade över ändå tills något utöver det ordinära hände mig. (Det här är 7 år efter besöket). Jag skulle ut och vandra längs ett lokalt spår jag hjälpt sätta upp. Detta spår har jag i 10 år gått i nästan varje helg. Det finns alla möjliga varianter av det också. Korta, långa, man kan svänga av lite varsomhelst och hamna uppe på bergsplatåer eller vid sjöar och efter sitt tycke sätta upp tält där det behagar en. Den här gången hade jag tänkt att dra österut längsmed spåret så att jag tillslut skulle hamna vid en sjö för att där sätta upp tält och spendera natten, den sköna svenska augustinatten (myggnät medbringes!).
Jag kom dit, satte upp tältet, gjorde i ordning med stenar och trä för att starta en brasa. God mat hade jag med också, hade med en flintastek och lite potatissallad. Jag driftade iväg när jag låg där i strandkanten intill sjön och läste min bok 'Nightfall'. Det här är min typ av meditation och har varit det sen 10 år tillbaka när jag börjat vandra i skogen.
När det blev mörkt började allting som jag inte har någon förklaring för hända.. Jag slöt ihop boken. Gruppen hade slutits ifrån varandra. Den smala Altinol var död, antagligen efter hur uppsluken han varit i sitt arbete vid det astronomiska institutet efter deras upptäckt om solförmörkelsen. Journalisten Thermon hade återfunnit Sheenai som han hade känslor för. Sheenai hade gått med i en brandmansstyrka vars uppgift var att släcka alla bränder och stoppa brandstartare. Detta var en form av miniregeringen som hade skapats efter den stora solförmörkelsen som hände vart annat millenium i deras solsystem med fem solar.
Brasan slocknade ut trots att den hade 1,5h-2h kvar att brinna. Vildlivet som jag var ovetandes om (fast som ej var ömsesidigt) blev jag plötsligt vetandes om då ett rådjur från ingenstans kom springandes ur busken 3 meter åt höger om mig, den sprang som om något jagade den för den var inte alls rädd för mig då den sprang mot min riktning rätt i den utslocknade brasan som om den inte brydde sig om att jag låg där. Kommer en björn komma springandes efter denna bock? Nej, något sa mig att det var lugnt för det var inte bara det här rådjuret som agerade onaturligt. Jag hörde fåglar skapa rasslande ljud från träd och fiskar som började stimma till rejält i sjön från ingenstans - ingenting jag bevittnat förut. Det kändes lite som i sån där undergångsfilm när alla fåglar börjar flyga i cirklar. Så var det, vildlivet var helt i otakt. Inte ens syrsorna kunde hålla rytm.
Det var då jag såg det som jag inte vågat berättat för någon på några år sedan det här hände (förutom försvaret förstås). Först syntes ett starkt vitt ljus från botten av sjön. Som om någon tänt någonting där nere. Detta ljus sträckte sig en stor bit över sjön och vågorna gjorde så att det var svårt att få en bra bild av vilken form detta ting nere från sjön hade. Jag såg hur ljuset nere från sjön steg mot ytan, väldigt sakta och väldigt tyst. Det ända ljud jag hörde var något som skulle likna en dunkande bas som gick upp och ner i toner. Lite svårt att förklara men tänk er ett konstant: dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, dunk, dunk etc detta började väldigt långsamt samtidigt som varje dunk gav ifrån sig en annorlunda ton från det tidigare dunket. Det här dunket fortsatte tills det gick väldigt väldigt snabbt. Nästan så att det var svårt att höra ett dunks övergång till nästa dunk.
Objektet som legat i sjön fortsatte att stiga tills man började se objektet i sin helhet. Till en början såg det hela ut som om en mantel eller ett täcke hade sakta flugit upp över sjön, men det som såg ut som ett täcke var allt vatten som rann av sidorna. Nu såg jag formen. Ett triangulär svart svävande föremål med vitt ljus på dess sidor. Jag kunde inte tro mina ögon. Helt jävla sjukt. Objektet fortsatte att stiga sakta så att jag kunde se dess undersida. I mitten av det triangulära objektet (från undersidan) fanns en väldigt stark ljuskälla av något slag. Det var denna källa som såg ut att ge ifrån sig det dunkande ljudet för det var något som såg ut som någon sorts boll som rörde sig i en sfär i en väldans fart där inne, den såg ut att vilja komma ut, men var fast. Typ. Det är svårt att förklara och det var samtidigt svårt att tyda för den här bollen var typ en tiondel så storm som hela den ljusa källan på undersidan, det mesta var bara ljus. Man såg svaga silhuetter av bollen dock.
Objektet fortsatte att stiga kanske 20 meter upp i luften. Detta var fortfarande extremt nära med tanke på hur stort det var, säkert 40 meter brett/långt, Helt plötsligt hördes ett extremt högt jävla dån, som måste ha kommit från det här objektet för här börjar minnet bli lite suddigt Det sista jag mindes var det extremt höga ljudet, typ som ett dån, som om man från ingenstans skulle stå 1 meter nära ett stridsflygplan som brutit ljudvallen. Efter ljudet kom en extremt stark tryckvåg mot mitt bröst och ansikte, så starkt att jag föll bak ner till marken och tuppade av.
Jag vaknade upp nästa dag, kanske mot eftermiddagen. Det var fortfarande ljust och jag kände mig inte alls bra. Det kändes som jag legat där flera dagar med tanke på hur hungrig och skör jag var. Men jag kände mig nog antagligen så för att jag vart så skärrad av gårdagens syn.
Det är här den sjuka delen av historien börjar hända.
I horisonten hör jag ett surrande ljud. Långt inne i skogen hör jag folk skrika ohörbara kommandon. 20 meter framåt i spåret ser jag hur 2 soldater varav en med en schäfer springer emot mig. Jag ser att båda två bär en bindel på armen som det står MP på. Båda ser lika angelägna ut att få tag i mig.
Jag kan bara tänka mig en sak varför de velat stanna mig och det måste ha att göra med det jag såg igårnatt. De tog mig till ett ställe inte långt från sjön där det stod 5 helikoptrar, en hel del bussar som jag gissar på att alla åkt med. Det var MP som stod och patrullerade runt, men också några som gick inne i skogen med deras hundar. Det var andra soldater där också, med baskrar som också såg ut att gå runt i skogen men också på området där de slagit upp läger. Det var säkert 100-150 man här totalt. Jag såg ett gäng på 10 personer komma rusande ut ur skogen (åt samma håll där jag vet sjön låg) med sådan klädsel CBRS-soldater har (gasmask, skyddsdräkt). Man kunde se att de hade något viktigt att rapportera in då de sprang mot den 2 meter långa soldaten som förde sig med naturlig auktoritet. Han måste ha varit befälhavaren för den här operationen.
Egentligen får jag inte säga mer. Men ni måste få veta.
De släppte mig 3 h efter att de tagit in mig. Jag fick mat, läkarbesök mm. Jag blev också förhörd. Frågorna de ställde var väldigt underliga. Om vi säger såhär. Jag skulle aldrig haft en bild av att Försvaret skulle veta något om något sånt här. Jag trodde att de skulle stämpla mig som någon konspirationsteoretiker eller så men nej.. Istället ställde de frågor utöver det jag såg. De fiskade med frågor som om de hade uppfattningen att jag sett mycket mer än vad jag egentligen sett. "Är du helt säker på att du inte såg 3 objekt ackompanjerat med det första objektet?"; "Det här ljudet som "objektet" gav ifrån sig, du är helt säker på att du inte hört det förut, inte ens från några bekanta som arbetar med naturliga fenomen?", va tänkte jag? Försöker han insinuera något? Något om mina gamla fysikerbekanta, fast de räknas knappast som bekanta. "Hur väl känner ni det här paret?"; "Hur träffades, under vilka omständigheter? När träffades ni? Hur länge sågs ni under det här mötet?"... etc, han kunde inte sluta. Vad ville han egentligen ha ut av mig. Det här paret var egentligen nobodies för mig. Och vad menar han med att det här dunket är något naturligt fenomen? Det jag hörde lät ju minst sagt väldigt artificiellt. De fortsatte att fråga väldigt hårt om halsbandet jag hade i min väska. Det var samma halsband jag fått av fysikersällskapet som hälsat på mig förut. Jag förklarade hela händelsen för dem (förhöraren) som jag förklarat för er. När jag väl berättat klart tog han fram en bild av två personer som låg livlöst bleka intill en strandkant. Samma personer som de på bilden i mitt halsband. Hh-h-ur? Va? Sa jag helt förbluffat. "Dessa påträffades avlidna för 60 år sedan vid denna sjö". Kalla kårar kröp ner min ryggrad. Förlåt?
Förhöraren lade ut alla sina kort på bordet. Han förklarade att de försvunnit efter ett hemlighetsstämplat forskningssamarbete med den Amerikanska regeringen. Tydligen hade de hållit till i underjordiska baser i Lappland, baser som nu enligt förhöraren är förstörda. Det pågick bland annat forskning med partikelacceleratorer - långt före den tidens teknologiska framkant. Basen och projektet var högst hemlighetsstämplat men han berättade för mig, antagligen ur hopplöshet för att komma vidare med det här fallet. De hade tydligen forskat om kvantmekanisk sammanflätning och förflyttning av massa i rum/tidsrum. Enligt förhöraren hade de nått ett genombrott när de plötsligt under mystiska omständigheter försvunnit och senare blivit funna vid en sjö intill en strandkant döda, båda två. De påhittades liggande på rygg bredvid varandra. Trots att fotot var väldigt morbid i sig så såg det ut som att båda de två dött lyckliga. De dog tillsammans.
Efter denna incident hade det här projektet lagts ner och den underjordiska basen hade förstörts. Projektet och forskningen hade förts vidare och fortsatt i USA, utan det svenska paret förstås.
Det var av denna anledning förhöraren var ivrig att veta hur jag fått tag i halsbandet från det avlidna paret. Jag kom på en snabb lögn att jag hittat det vid strandkanten samma kväll jag tuppat av. Jag insåg att förhöraren hade gjort ett stort misstag att inte undanhålla denna information som jag nu kunde använda emot honom för att ta mig ur det här stället. Jag såg det i hans ögon hur han inte alls trodde det jag sa, men han insåg själv hans misstag. Förhöret avslutades, jag fick gå hem. Jag kunde i min omgivning höra det surrande ljudet från helikoptrarna åtminstone 2 dagar framåt. Den tredje dagen när jag visste att de inte var kvar gick jag tillbaka till sjön där paret hade dött på bilden. Jag försökte föreställa händelseförloppet upp till att de dog. Men allt kändes så skumt. Hur kunde de ha hälsat på mig för 7 år sedan om de dog för 60 år sedan?
Det fanns inte så mycket att göra på stranden, längre. Jag kastade några mackor och gick tillbaka till stugan. Jag satte mig framför brasan och läste klart 'Nightfall'. När jag läst klart boken låg jag i fåtöljen och bara kollade in i brasan. Sova gick inte, mitt huvud gick i för högt varv.
Jag vaknade upp mitt i natten, klockan var lite över 0100. Jag hade visst somnat om. Det var helt ljust i stugan från lamporna som fortfarande var tända och brasan förstås. Jag gick upp med filten fortfarande virad runt mig för att släcka ner och släcka brasan när jag hörde ett knakande ljud från trappan till dörren följt av två knack på dörren. Med ett väldigt sakta intervall mellan varje knack.
Vem fan kan det här va? Så här sent? Kom ni ihåg vad jag berättade ibörjan om hur man överkommer rädslan från att sova i en stuga mitt i ingenstans efter första natten? Gud, glöm det jag sa, det kändes som jag var barn igen och livrädd från att sova i min egen säng, ni vet hur man kunde vakna upp mitt i natten som barn och känna hur mörkret bara ville komma åt en trots att lamporna var tända? Så kändes det då, men nu var det någon på andra sidan dörren. Det tog mig säkert 2 minuter för att ta mig modet att ens gå mot dörren. Och personen som knackade verkade tålmodig för han knackade aldrig igen från att han knackat första gången och jag tagit mig 2 minuter att gå mot dörren.
Jag gick mot dörren, kollade inte i kikhålet för då hade det känts som att jag skulle dött,, jag öppnade dörren sakta. Kollade ut försiktigt. Ingen där. Ni fattar inte hur rädd jag vart. Vem håller på såhär egentligen?! tänkte jag. Nästan så att jag bara ville dra ut men personen som knackat skulle ju kunnat stå där varsomhelst och jag visste ju inte hans intentioner. Sedan finns det ingen belysning eller riktig bilväg bra nog att köra på i mörkret. Fyfan asså. Den natten sov jag inte, Jag släckte ner, lade mig i sängen med täcket över huvudet och skakade som bara den.
Vid 0600 (1h sömn) på morgonen därefter vaknade jag av att någon kastade in något genom fönstret. Jag rusade upp och på köksbordet såg jag en tegelsten med snöre och ett meddelande invirat i snöret. Meddelandet läste: "Wöo. Tpexw. 60 åv. Jsxs. Wxverh. Qmhwsqqev. Opsgoer rms. Qsvksr. Jövopevmrk.". Det här är något jag skulle behöva ha hjälp med att tyda för jag har seriöst ingen aning vad det betyder?
Så kan ni hjälpa mig vad det här betyder? Är det något annat språk? Baklänges på något språk? etc? Jag har försökt jättelänge och jag känner att jag bara vill dra härifrån nu.
submitted by hikaren to sweden [link] [comments]